Lucia

Vad stolt jag är över min lilla tjej som gjorde så bra ifrån sig på luciafirandet.

Eller ja, jag är såklart stolt över alla barnen! Dom var så fina och så duktiga.

Alldeles innan vi skulle åka hem så hände det en olycka, Amina ramlade ner från några trappsteg, gissa om jag fick panik? Tårarna sprutade på både mig och henne. Det gjorde så ont i mitt hjärta, och ont på henne. Hon fick en bula i pannan och blåöga. Stackars lillhjärtat.

Jag ringde iallafall 1177, och efter att jag berättade så trodde dom att det var lugnt, barn i den åldern är så mjuk i kroppen och skelettet. Hon var iallafall pigg och glad efter nån minut igen.

Men fy så hemskt det var, jag har ALDRIG varit så rädd i hela mitt liv som då.

Tack och lov att det gick så bra som det gjorde.